kommer framåt kvällen min älskling att köra in,
för första gången på 14 dagar - hoppas jag känner igen honom:)
Så här länge har vi aldrig varit ifrån varandra tidigare. Allt funkar, men nog har jag saknat honom.
Han lurade mig igår. Jag var tvungen att klippa gräset, men visste inte redigt hur klipparen funkade (när jag klipper brukar han starta den åt mig) så jag ringde o frågad
- du ser två stag på handtaget, ett tjockt och ett smalare. Håll in de smalare när du drar i snöret så startar den.
- oh jag drog o drog o blev argare o argare och så trött i armen så jag trodde den skulle falla av - men inte startade klipparen:(
Men man får inte ge sig, så jag vilade armen lite så gick jag på de igen, MEN nu tänkte jag, ska nog prova den tjocka också - oh ett drag så var den igång..grrrrrrrrrrrrrrrrr.
Efter gräsklippningen var jag så uppe i varv så jag tog en snabb promenad med hundarna i skogen. Nu mera har jag min Golden lös när vi går, hon är inte så där jättemycket för att springa efter harar o annat, oh skulle hon få för sig de så lyssnar hon när man ropar tillbaka henne, vilken den lille svarte damen inte gör:) Så länge man slipper ut på vägen så funkar det så här, en i koppel en lös. Skönt!!
Jag får väl fixa till något gott till middag i afton nu när gubben ÄNTLIGEN kommer hem igen.
Ha en skööööööööön torsdag, för mig innebär de H E L G!!