Pages

03 april 2011

Tårarna som bränns visar hur det känns.....................
De var inte lätt, att ta farväl av Torsten. Det var första gången han INTE kom upp från hagen när jag ropade på honom. Han förstod nog. Jag fick gå ner och hämta honom.

Han märkte att jag var ledsen o som vanligt när han känner att jag är det, tog han mitt huvud under sin hals och gosade. Snällt stod han medan vi tog på honom transportskydd och snällt gick han ombord på transporten. Då brast de, de var dax att säga adjö.

Ett par timmar senare kom samtalet. Nu var han hemma i sitt nya hem, åt förnöjt och kollade in sina nya brudar. Två brudar den här gången.






















Vilken lycka sa jag, men jag hörde en mansröst som tyst sa - stackarn.


















Jag vet han får de bra där, de kände jag på kemin mellan oss direkt. Mellan hans nya matte och mej alltså. Oh snart hälsar jag på honom, längre bort än så är han inte. Nu bor han strax utanför Växjö och förblir alltså smålänning.

Ja nu har jag bara Pärla, precis som de var från början.
Och hon fick en ny kille  Rosalies Filip.

















(lite dålig bildkvalite, tyvärr)
Dom kommer säkert trivas bra tillsamman.

18 kommentarer:

  1. Förstår dina tårar jag blev tårögd bara av att läsa...
    Men han får det säkert bra och du får hälsa på han och klappa om Torsten ibland...och vaddå två brudar...vilken lyx.
    Här skulle nog Rantafar gå på luffen ett par år om han skulle måsta ha två käringar....

    Och du vem behöver en dyr designad pisstratt....Kamprad har säkert gjort en billigare redan....
    Och förresten en tratt ....hur tänkte dom då ???

    Tjingeling..vännen.

    SvaraRadera
  2. Ja, fy så jobbigt med såna här avsked... Men det blir så BRA med tiden ska du se!!! När du kommer dit och ser hur han har det och så där. :-) Och två brudar - han ska ju inte behöva klaga iallafall! :-D Och förhoppningsvis inte Pärla heller. :-)

    Kramar!!!

    SvaraRadera
  3. Usch, nu blir jag också ledsen...Men som någon sa till mej, du lägger över mänskliga känslor på djuren...och det stämmer nog!! Det är som med våran vilde friare, tycker han ser så sorgsen ut, tror att det är det kattdamerna också sett...Det kommer säkert att bli bra för Torsten, och två brudar...nu får han fullt upp!!
    Ha´det så gott!!
    Kram

    SvaraRadera
  4. O älskade Torsten! Och så jobbigt för dej! Vet PRECIS hur det känns!!
    Fint ändå att du åker och hälsar på honom!!
    All kraft!
    Kram!

    SvaraRadera
  5. Förstår att det var jättejobbigt.... Skulle själv haft fruktansvärt svårt om det var jag.. Är ju en riktigt djurälskare <3 Men Torsten får det säkert riktigt bra nu och du gjorde ju det bästa för hans och din skull .-)
    Hoppas det kommer funka bra med grannens och din häst :-)

    Ha en fin kväll!
    Kram

    SvaraRadera
  6. Åhhhh...jag lider och sörjer men samtidigt gläds jag med dej!
    Vilka massa känslor på en och samma gång...
    Han får det bra, det kännde du! Och det är det som är det viktigaste!
    Kraaaaaam!

    SvaraRadera
  7. Förstår att det var ett jobbigt farväl. Men som sagt...han kommer att få det bra.
    Och med två tjejer dessutom ;)
    Äh...det kan inte bli bättre :)
    Kram på dig!

    SvaraRadera
  8. Nu är det tomheten kvar att handskas med ett tag Anki, men tänk såhär, han lever och mår bra! Annars är det ofta så att när vi tar farväl av våra älskade djur så är det för att dom dött. Och det har Torsten inte gjort, han förgyller någon annans tillvaro!
    Ha en fin måndag/Kramen

    SvaraRadera
  9. Här har myrorna varit vakna i ett par veckor nu. Så det är de nog hos dej också. Du får torka tårarna nu och gå ut och leta myror istället! ;-)

    Kramar!!! :-)

    SvaraRadera
  10. En dum fråga kanske, men varför?

    SvaraRadera
  11. det värker i halsen av ledsnad, jag är sådan
    det kommer att bli bra för Torsten
    bamsekramar

    SvaraRadera
  12. Vet precis hur du känner. Jösses vad det var tungt när jag sålde min Tinker. Men där var också kemin mellan mig och nya ägaren kanon. Och vi har hälsat på. Utan hästar blev jag ju inte heller eftersom jag kortdäefter träffade min särbo. Han tränar travhästar. Så just nu har vi 5 pållar i stallet;)

    SvaraRadera
  13. Hejsan Anki !
    Jag tror alla Dina bloggvänner fäller en tår eller två,snyft.
    Skönt att djur förstår bättre än vi homo sapiens gör många gånger.

    Kram Mi

    SvaraRadera
  14. Ja jag kan förstå dina tårar...men det gör ju inget att du gråter...det hjälper.. men vad skönt att han inte är så långt borta utan du kan hälsa på honom...Sköt om dig...kramen,,

    SvaraRadera
  15. Ho ho.....nu är jag här. Varit på "flykt" i två dagar.
    Torsten, lille Torsten har du lämnat i dag. Men vad jag förstår har du lämnat honom till "varma" händer som du kan lita på. Men förstår att min favvo Anki i lite ledsen i hjärtat. Ska tänka på Dig!
    Sov Gott vännen och var rädd om dig!
    Kram från mig.

    SvaraRadera
  16. Det är ju så att tårarna kommer på mig då jag läser. Skönt att han inte är så långt borta för du kan ju hälsa på honom även om det också kommer att känna på i början.
    Tur för Pärla att hon fick en ny kille på en gång så hon inte hann sakna Torsten.
    Kramen.

    SvaraRadera
  17. Ja han kunde ju valt värre ställen än utanför Växjö ;)
    Kronobergare rent av (fast själv är jag ju i och för sig F-länare)-Ett riktigt gränsfall!

    SvaraRadera
  18. Det är aldrig lätt att säga farväl av en nära vän. Många kramar från mig och ditt lilla barnbarn, längtar så tills vi ses i helgen!

    SvaraRadera