30 september 2010

29 september 2010

Tiden går alldeles för fort när datorer o jobb hettar till o INTE  vill vad jag vill. Därav blir ALLTID min stackas blogg lidande.
Men, men bättre sent än ALDRIG.


Nu ska jag försöka förmedla intryck o händelse i normal skala. Vid sånna här tillfällen blir inläggen lätt låååååååååååånga.














Nu är varjefall Ankis lillgrabb gift, oh det är han med vår allas prinsessa. Redan som liten lät hon alla veta att hon kanske kommit lite fel för hon var igentligen en prinsessa. Det är bara att låta henne hållas, så nu är hon hela släktens prinsessa. De här två är lantisar, att bo i stan är inget för dom. Nej på en gård mitt i skogen satte de sitt bo.

Ja så då kunde vi ju ana att något vanligt bröllop i kyrkan med fest i elegant festlokal – de skulle de inte bli. Gillar man skog o natur så!!!

De vigdes hemma på gården. Gående hand i hand anlände de på grusvägen och regnet som föll hindrade inte deras ansikten att lysa av glädje och kärlek.























Så blev de då efter fem år som sambos, man och hustru. Nej jag kunde inte hålla tårarna i schack…det gick bara inte. Glädjen att se sitt barn vigas o lysa av kärlek o glädje, det är stort.























Efter vigseln anlände en karavan av terrängbilar till gården som tog både brudparet och gästerna till bröllopsfesten. Vi åkte på, ja allt annat en vägar. De guppade hit och guppade dit och ibland trodde man att bilarna skulle välta., de gjorde det turligt nog inte. Men det blev allt en liten skräck, glädjefärd med mycket skratt o skrik o stoj.













Så anlände vi till själva festplatsen där de nalkades vildmarksfest. En otrolig upplevelse. Maten grillades över öppen eld och under bar himmel.















Inne i fest tältet stektes potatis o grönsaker och annat smått och gott i stora stek/grill fart.






















Det fanns naturligtvis ingen elektricitet, bara levande ljus och fotoskenlampor, värmekaminer och ja de var hur mysigt som helst.

















Allas vår blomsterflicka hade gjort all dekoration och blomsmyckningar samt brudens bukett.














Kaffe och tårta serverades med. Se så vacker.






















I baren fanns massor av god dricka blandat med godis och annat smått och gott.



På natten fick vi facklor i våra händer och bjöds ut i den svarta skogen. Här väntade en sjudundrandes eldslukare uppvisning.



















Ett annorlunda och kanonkul bröllop med vidhängande fest. Trötta, lite runda under fötterna, glada och lyckliga vimsade vi till kojs på morgontimmen. Högt över takåsarna inne i stan.

















21 september 2010

Jag samlar mig, för att kunna berätta om vår otroliga helg.
Bröllopshelgen som gick. Det kan ta några dagar, för nu kommer en av mina små svärdöttrar hem o ska vara här några dagar. Vår lilla blomsterficka, som naturligtvis fick göra brudens bukett.























Det här bröllopet var långt ifrån en sedvanligt bröllop.  De kan jag lova!!

På återseende &

17 september 2010

Det livet ger......



I livet kommer dagar, händelser och ögonblick vi glädjs extra åt och alltid bär med oss vidare, djupt i våra hjärtan.

Nu står jag inför ett stort ögonblick, en stor händelse.

För 23 år sedan födde jag min yngsta son, Baby M.




Motorsport, mek, skolan o kompisar präglade hans uppväxt. Vi for runt på tävling efter tävling o några år var vår fritid nästan bara Folkrace.
















Han o kompisarna sa ofta samma fras...., tjejer nä de har vi inte tid med!! 

Så hände något, han var sjutton år den vinten när han berättade för mig
 "jag är kär". 

Både jag o hans kompisar lyfte lite extra på ögonbrynen, VA???

De var så sant - så kom hon hem, resande från en annan stad, en jättemysig o go tjej som gjorde mig så glad.

På våren fyllde han 18, skolan tog slut, arbetslivet tog vid och de blev sambos. För ett år sedan köpte de sig sin egna lilla gård och nu till helgen ska bröllopsklockor ringa...

Så ja, lilleman blir först att gifta sig bland bröderna, det hade jag kanske inte tippat, men så blir det och det är  En härlig känsla i ett mammahjärta, att få följa sina barn på denna kärlekens resa.


16 september 2010

En liten saga.........

Jag brukar börja de flesta dagar med en långtur i skogen. Flera gången sista veckan har jag hört någon prata i skogen. Så jag funderade så klart på vem som pratade och varför bara jag hörde det. Nu tillhör ju jag de där som ser, hör o känner massa lustiga saker, men endå.

Jag tittade lite under sten, ja ifall någon fastnat eller så. Men där vara bara tomtar och de sa inte ett ljud.

















Jag spejade och lyssnade upp i trädtopparna. 

















Där ven bara vinden.

Så plöstligt fick jag se henne!! Självaste trollmor. 

Tror hon följde oss lite på avstånd. En liten bit längre fram så jag så en leende liten man. Ja han satt där på sin sten o log så rart.  

När jag tittade lite åt vänster såg jag att Trollmor följt med, hon stod i kanten ganska nära, som om hon ville säga. Du behöver inte vara rädd för oss!!
Så brakade det till o vipps var dom borta!! Vad hände? Jo en av jyckarna kom vinans i en sjutusans fart, 

Bråttom,  bråttom till vad då?

Jo  V A T T E N!!!!!!!!!!!!!!!!!

Så var sagan slut.............

15 september 2010

Lite sensommartips!!

Tänk dela med mig av lite  förnurliga små tips jag fick när vi  for omkring i  somras. I fall Ni blir sysslolösa och har lite stolar o krukor på lager..................


Släng inte dina gamla stolar, använd dem som blomkrukor























Redigt charmigt ju!!!


Använder du stolar som krukor, så får du säkert gamla blomkrukor över. Dom kan du bygga gubbar och gummor av.






















Finuligt o lite småskoj

Lite tips bara....

14 september 2010

Vila...de kan man göra på många sätt. Jag vilade då och då när jag var "lite" mindre






















Här vilar ett annat litet sött barn


















Min goa Goldentjej som alltid låg med benen rakt bak när hon var liten o vilade






















En av sönernas katt, vilar och filosoferar om vad som händer utanför tror jag.


















En annan liten kisseunge hos en väninna vilar skönt på soffan

















Själv har jag inga katter, men jag har hästar som vilar emellanåt, på en de ena o en de andra sättet.
Ibland sitter dom..........






















Ibland ligger dom med benen lite under sig....
















Oftast vilar dom liggandes på sidan....de e gott!!
















Torsten vilar/sover alltid liggande i boxen.

















De får väl vara mitt bidrag till dagens tisdagstema VILA

















Kramiz säger jag o Torsten - de ser Ni på hans mun va?!

Fler bidrag till Tisdags Tema finner du här!!

13 september 2010


















Jag är allt på G igen. Jobben har lugnat sig lite o trycket ja, de e väl där men de påverkar mig inte så där jättemycket tycker jag. De e lite undersökningar o provtagningar då och då, de får man finna sig i. Solen skiner o livet,
ja livet är ju underbart.
Den här veckan går man o längtar lite extra till helgen, fast veckan just börjat. Tur man har mycket att göra så tiden går fort.
Jag börjar varje dag med en lång härlig skogpromenad på en timme, med jyckar o vänner. Sedan är frukosten så där extra ljuvligt god, som en frukost bara kan vara.
Ja då kör vi.........................




07 september 2010